Lakers Lakejer

East Front är grymt överlägsna oss då det gäller dagsfärska krönikor,här tycker jag vi borde kunna matcha dem rätt bra....eller?=)

Då Lakers officiella försöker slå rekord i att uppdatera sist av klubbarna i serien så kanske vi skall ta tag i Lakejernas,vi har ju kompetens så det skriker om det i leden!

Bara en tanke dock,vore kul och höra hur ni andra tänker?

Sent svar! Jag röstar på att vi har återkommande krönikor, kan vara ett bra sätt att få ett redan levande forum att bli än mer sprattlande. Kanske måste ske med viss moderering, finns viss risk att det blir pajkastning av allt ihop. Jag tar härmed tag i stafettpinnen från Malul och bjussar på följande verk:

Krönika

På en slingrande skogsväg mellan vindfällen, åkermark i träda och flagnade ödetorp bullrar en timmerbil fram. Mil efter mil. Så småningom passerar bilen den slybevuxna tomten som en gång var ett blomstrande glasbruk. Ytterligare en stund senare syns den på ringleden bort mot det lilla samhällets industriområde. Oktober i vanlig svensk ort. Regnet har tilltagit senaste timmen.

Ankommande gods. På lastbryggan till Kährs träindustri råder ingen aktivitet över huvud taget. Bilen bromsar in. Föraren blir sittandes en lång stund innan han slutligen förstrött öppnar handskfacket och raffsar ihop några gula blanketter. Med dessa papper i sin hand kravlar sig chauffören ut ur timmerbilens hytt och börjar gå mot ekonomibyggnaderna på andra sidan den regnvåta asfaltsplanen. Halvvägs mot målet passerar en man på enhjuling som dessutom jonglerar med käglor. Vare sig chauffören eller jonglören tar någon större notis om varandra.

Bakom träindustrins alla byggnader tar granskogen vid. En bit in mellan dom grova träden står tolv män i en ring. Dom skulle varit sjutton stycken men fem är på älgjakt. Ingen av dom säger ett ord. Blickar bara ner. Någon petar med foten lite generat ibland barren på marken. En tung doft av höst. Tystnad. Samtliga är klädda i rött, vitt och svart. Tre av männen har vikingahjälmar av plast, inköpta i leksaksbutiken på Ölands Köpstad en regnig midsommar för länge sedan. Hjälmarna är för små och skaver. Fortsatt tystnad. Till slut höjer den äldste av männen (54 i november) på huvudet i ett försök att få någon form av kontakt med övriga i gruppen. Ingen kontakt. Regnet når nu genom granarnas täta grenverk och mannen slår förläget ner blicken igen. Tolv personer står och skäms ute i skogen.

Några mil längre västerut skiner solen.

Underbar krönika, så här dagen efter.

Hahaha! Världsklass Primeau!!

Primeau..snyggt jobbat! Något av det vackraste jag har läst! Men vad handlar din krönika egentligen om? Vad vill du säga med den?

Haha, kul läsning Primeau

att nybro e kass ödlan!

Rapport från fronten

BOFORS - delivering real advantage through selected weapon systems.

Så låter deras nya slogan. Levererar verklig fördel genom utvalda vapensystem. Nu snackar vi. Detta är något helt annat än "Felix gör det goda godare". Eller "Engelholmsglass – gräddglass för glassälskare". Senaste uppfinningen från BOFORS beskrivs med orden: The new FH 77 BW L52 howitzer will have state-of-the-art tactical and technical performance. Jag ger mej inte på att försöka översätta denna mening, men visst låter det rätt övertygande? På sin hemsida talar BOFORS om att man har lösningar för de flesta attacker. Final solutions. Där finns Surface Fleet Solutions såväl som Submarine Solutions. Så oerhört bekvämt, vill man ha lite Military Air Solutions går man helt enkelt in och kollar vilken eller vilka delar av lösningen som bäst passar ens ändamål. Bara att bocka av och beställa ett totalförsvar tydligen.

Men ingen fästning är ointaglig. BOFORS hade ingen lösning mot vår egen kryssningsmissil, Sebastian Lauritzen. Killen lär ha lyst som en fosforgranat mot den mörka natthimmeln. Lägg till det att Viktor Fasth lyckades stoppa det mesta: står man pall för Excalibur har man gjort en imponerande insats. Och vår egen pansarvagn, Johan Markusson, var tydligen tillbaka i gammal god form. 38:an bör ha mattats något i duellerna mot mot Amos, men sett till motståndet får även hans insats ses som klart godkänd.
Rapporter talar även om att vår norskimporterade minismällare Steffen Thoresen äntligen briserade.

Striden går vidare. Kommande match mot Almtuna blir ännu en tuff uppgift, Uppsala-lagets har kravlat sig upp ur skyttegraven och tabellplaceringen känns väldigt missvisande. Segern mot VIK igår måste ha förstärkt deras stridsmoral och det vill till att coach Karlsson har klätt sopbilen med pansar när Mr. Ragnarsson laddar Stora Kanonen...

Med en akterskytt på Sopbilen så går inte ens Ragnar säker, Jag föreslår att Lakers återigen lägger en Dimmridå och gör en kringgående rörelse, Lakers framstår alltmer som ett gäng Commandos med en taktik anpassad för situationen och med En SopbilsGeneral med Fingerspitzgeful och Guldbyxor.

Fire At Will!!

Primeau!! Starta genast en blogg och förse oss lästörstande med trevliga alster att inmundiga tillsammans med Laphroaig Quarter Casken på kvällarna.

Los, härmed fixat - välkomna in!
http://hc.sportsblogg.se/

kul!!

bra jobbat

Kanon! Den ska hållas ett öga på!

Fantastiskt Primeau !

Sankt Martin och Draken

I min klass gick en kille som alltid bar pullover. Han hade pullovrar i alla möjliga färger. Under sin pullover bar han alltid en långärmad vit skjorta med mönster. Mönstret bestod aningen av A. Luftballonger i glada färger eller B. Cyklister i blått.

Den där fredagen för länge sedan bar han en smutsbrun pullover och under den hade han skjortan med cyklisterna. En blek vintersol lös in genom klassrummets stora fönster och en hel fjärdeklass satt tysta i spänd förväntan. Fredagar innebar nämligen alltid högläsning. Att jag minns just den här fredagen så väl beror på att det var denna gång som själva slutstriden i berättelsen om Bröderna Lejonhjärta skulle ske. Åhörarna stod inför bokens crescendo d v s. när Katla skulle besegras. Vi barn fick ställa oss på en lång rad och sedan i procession gå runt katedern för att kika på boken som låg uppslagen på densamma. Bilden av den stora eldsprutande draken fick oss allesamman att kippa efter andan, och det tisslades och tasslades nervöst när vi återvände till skolbänkarna för att få höra slutet på sagan. Är man 10-11 år gammal så har man oftast fått ett hum om att det faktum att det brukar ordna upp sig mot slutet i både filmer och böcker. Men den här gången var det annorlunda: huvudrollsinnehavarna, bröderna, var ju för fan redan döda. Båda två! Här gick inte att ta ut något i förskott inte! Läraren vid den nötta katedern harklade sig innan han öppnade upp boken.

”All makt åt Tengil, vår befriare!” röt läraren och närmare 30 stycken barn hoppade till och drog var sitt djupt andetag. Jag minns det som det var igår. När jag slöt ögonen såg jag Tengils ondskefulla soldater framför mej, svarta riddare med röda kappor och blanka svärd. Kanske var det lärarens inlevelse när han läst ur boken, kanske var det barnets fantasiförmåga, något mer olidligt spännande hade jag knappast tidigare aldrig varit med om och mer än en gång hann jag tänka: detta går inte, dom onda kommer att vinna. Lärarens röst stegrades och jag minns att han gjorde en plötslig paus där vi alla fick gå fram till katedern i ett led och titta på en sida i boken med en bild av den stora draken. Vi rös. Men det gick ju vägen, Draken besegrades och Tengils onda armé kapitulerade till slut. Törnrosdalen befriades. Folket, dom goda, segrade.

Trodde jag. I onsdags var nämligen Ondskan tillbaka. Dom svarta riddarna med sina glödande röda ögon var verkligen tillbaka. Blankslipat stål som gnistrade och underläge innan slaget ens knappt hunnit börja. För ett ögonblick blev jag barn igen, i bänkraden framför mej satt plötsligt killen med pullovern och mina tankar snurrade: detta går inte, dom onda kommer att vinna. En iskall vind svepte genom hallen och strök tätt bakom min rygg. ”Åååålaaand. Du minns väl Ååålaand?” hördes en hånfullt utdragen viskning. I en inre syn såg jag Shjon Podein´s kastade handskar och en bit bakom dom självaste Lenny, hängandes ut över sargkanten och med ett gapskratt från sin vidöppna mun. Körsbärsdalen var åter på väg att falla.

Men så, när mitt sista hopp var ute, lösgjorde sej en bredaxlad figur ur dom röd-blå-gula ruinerna. När han som mest behövdes klev riddare Martin med C:et på bröstet äntligen fram. Med sitt mod lyckades han få den oorganiserade Lakersarmén att resa sig och slå tillbaka dom svarta riddarna. Den iskalla vinden försvann och olyckskorparna som senaste tiden kraxat högre än någonsin får vänta ytterligare - Sankt Martin och hans krigare ser ut att ha återfått krafterna.

Till våren blommar åter körsbärsträden.

Som vanligt Primeau, lysande

God fantasi

Underbar!!

En femetta i modevärlden

Sitter och bläddrar förstrött i Ellos-katalogen och konstaterar att tiden har sin gång samt att trenderna blir allt märkligare. Under sensommaren och tidigare i höstas såg Ellos kollektion riktigt intressant ut, rätt många hade nog förväntat sig en braksuccé med denna mix av ungdomlig inspiration och klassisk retro. Men tydligen har trendsättare Gunnar Persson tacklat av och inför Julen 2007 kan man konstatera att det nya plagget, med lanseringsstart igår kväll, ter sig en smula vågat: en alldeles för stor kostym i knallröd bomull med rejäla öppningar baktill. Personligen tror jag denna produkt kan leda till fritt fall på marknaden för Ellos, det kan aldrig vara nyttigt att vintertid gå med rumpan bar. Nej, då tror jag BETYDLIGT mer på deras nya Adventskalender! Visserligen märks det tydligt att Persson & Co här sneglat väl långt på en redan lanserad produkt, men smaken ser ut att kunna bli en succé till långt in på vårkanten varför man får ha visst överseende med piratkopieringen. Är övertygad om att det stora flertalet här inne håller med mej!

Feddosmasky hälsar och myser

Väderprognos

Usikter för Södra Götaland: ett nederbördsområde med kraftiga vindar och inslag av åska rör sig långsamt österut. Prognosen är något osäker men det mesta talar för att ovädret inte är lika omfattande som först befarats, senaste dygnen har stormen bedarrat. Boende främst i Kalmar län uppmanas dock att vara observanta, framåt kvällen kan vindarna åter öka till stormstyrka och lokalt över Nybro finns dessutom risk för halka. Temperatur: omkring 0 grader, ökande efter veckoslutet.
Varning klass: 0 1 2 3

, Det gäller nog att man har halkskydd tillgängliga. Efter matchen kommer de lugnande tabletterna till pass

Nybro Julmarknad 2007

Regnet strilade ner denna ovanligt milda decemberdag. Nästan 2000 besökare knuffade sig fram mellan marknadsstånden och luften var mättad av det oljiga oset från donutsvagnen. Förutom försäljare av ost, korv och karameller fanns där den sedvanliga blandningen tingel-tangel som alltid erbjuds då knallar från när och fjärran samlas. Kort sagt, årets Nybro Julmarknad såg ut ungefär som den alltid hade gjort.
På en punkt skiljde sig dock årets marknad från de tidigare: Jonglören med enhjulingen hade detta år fått konkurrens av en gycklare, en clown, och dennes sällskap. Folk rynkade på näsan och fnyste när dom såg affischerna som aviserade clownens medverkan på årets Julmarknad. ”Vad ska det tjäna till? Jonglören kan alla tricken, ingen annan underhållning behövs här. Punkt slut!”

Men lite nyfikna på vad främlingen och hans följe hade att bjuda på var trots allt ortsborna. Samtliga marknadsbesökare hade därför stannat kvar för att se på när ortens store entertainer utklassade clownen. Doften av flottyrindränkta donuts hade förbytts mot spänd förväntan.

Äntligen började showen. Först in på scen var Jonglören som tog ett varv på sin enhjuling runt den stora scenen samtidigt som han utförde sitt paradnummer: runt midjan roterade en röd rock-ring och i luften bollade han med 5 st käglor. Samtidigt! Folket reste sig upp ur stolarna och tjöt av lycka, Jonglören framförde sina konster och trick bättre än någonsin. Men så plötsligt hoppade clownen fram bakom ett draperi, iklädd vitblå dräkt satte han igång med SINA konster: färgglada ballonger fyllde scenen, ur hans hatt skuttade rosa kaniner, jättelika fyrverkerier smattrade och en underbar doft av nygjorda popcorn fyllde decemberkvällen!

Åskådarna hade aldrig sett något liknande. Folk var förbryllade. Jonglören på enhjulingen tappade helt koncentrationen och vinglade till, käglorna föll till marken innan han välte han omkull med ett brak. Ortsborna tittade lite generat på varandra – och lämnade området framför scenen!

Så när som på clownens egna följe var det strax nästan folktomt kring scenen. Men clownen skrattade och log. Och fortsatte utföra sina makalösa konster hela kvällen.

Världsklass, Primeau.

Riktigt bra Primeau!

Tack Primeau!

Hähähähä!

Konungens Elitförband

Självaste Kungen, dagen till ära klädd i guld och vitt, avlade i afton ett av sina fåtaliga besök i vår lilla stad. Anledningen till hans snabbvisit var att det i den Kungliga huvudstaden senaste tiden förekommit rykten; det tisslades i de stora och tomma salarna om att det här nere i södern skulle finnas en gycklare som opassande nog motsatte sig Konungen och hans planer på att ensamt regera. ”Sådant uppförande tolereras ICKE och upprorsmakaren måste omedelbart kväsas” väste Kungens rådgivare. Men rådgivarens stämma darrade en aning då han framförde budskapet, väl medveten om hans arbetsgivares hetsiga temperament; så sent som för en vecka sedan fick hans föregångare lämna den Kungliga Huvudstaden hals över huvud.

Konungen nickade gillande då han hörde sin närmaste mans ord. ”Här är det dags att visa folket en gång för alla vem det är som BESTÄMMER” sade han därför med hög stämma. ”Gör klart min vagn och samla mina krigare!” röt Kungen och reste sig upp från sin gyllene tron. ”Skicka en ryttare att framföra för folket att jag reser söderut. Beväpnad, haha”.

Ryktet om att Konungens och Hans armé var på väg sedan länge nått Gycklaren, och denne clownliknande figur hade därför sett till att ha trumf på hand. Strax innan Konungens kortege rullade in i staden lät han inför sina följeslagare förkunna:
”Kamrater, till vårat signalröda brödrasällskap hade det just denna dag anslutit…inte bara EN utan TVÅ…. dekorerade krigsveteraner! Dessa ärans män skall hjälpa oss stå emot Konungens stål! Jag har härmed nöjet att presentera en tvättäkta ninja med magiska krafter samt en fullfjädrad krigare från de stora sjöarnas land.” Väl medveten om att detta budskap skulle höja stridsmoralen mottog Clownen folkets jubel. I samma stund han på avstånd såg Konungens kortége satte han på sig sin röda dräkt ihop med den blå hatten. Och han greppade sin trolleriväska.

Just som Konungen skulle kliva in genom stadens portar möttes han av sin egen budbärare: utan byxor och med ett papper uppstoppat där bak! Konungens marskalk drog bort pappret från ryttarens bak, vecklade ut det så gott det gick och läste för Konungen upp meddelandet från Gycklaren. Orden om att en ninja och en krigare från dom stora sjöarnas land hade anslutit till småfolket i södern, brann som eld i Kungens öron och han insåg nu att det kanske inte skulle bli så enkelt att styra över detta folk. För första gången på länge fruktade han sin motståndare men nu var det för sent att backa. I samma sekund som stadens portar slogs upp hördes Konungens stridsrop.

Clownen visste precis vad som väntade. Det behövdes inga större konster för att besegra den redan splittrade armén från den Kungliga Huvudstaden. Kampen blev allt för ojämn och slaget var över på bara ett par timmar. Faktum är att varken ninjans eller den andre nye krigarens tjänster behövdes denna kväll - så överlägsna var småfolket Konungens Elitsoldater!

Kungen har fallit. Länge leve den nye Kungen!

Underbar krönika!!

Helt underbar läsning, blir alldeles varm i själen av att läsa det.

Älskar dessutom alla liknelser med gycklare och clowner.

FORTSÄTT SKRIVA!!!

Kan bara instämma.

Skitbra Primeau

Tack ska ni ha! Nu är min lilla blogg igång igen, får väl placera ett par krönikor även där för att sno åt mej några besökare här ifrån

hahaha. Mycket bra!