av Svartvadet » sön apr 06, 2014 11:07 pm
Jag satt och funderade över hur fantastiskt mycket skickligare Lakers styrelse är i jämförelse med dessa två lag. Blir lite utav en krönika, men håll till godo.
Flyttar mig tillbaka ett par år för då hände detta:
TAIF, precis klara för Allsvenskan: "Vi ska bli ledande i hockeysverige nu. Det kommer satsas mot Kvalserien redan i år och vi kommer ha samma kapital att arbeta med som de stora. Vi är här för att mellanlanda, nu ska arenan bli toppmodern och vi ska skriva ny historia"
Hur gick det? Första året värvar man tills man dör. Stjärna, på stjärna, på stjärna. Inför första matchen mot Lakers tippades TAIF topp 4 och Lakers i mellanskiktet. När matchen var över hade vi vunnit med 3-1 (TAIF:s tröstmål i tom bur). Enestubbe uttryckte sig att "Växjö vinner på rutin. Rutinen att komma till jobbet i Allsvenskan. Detta var vardag för Lakers". Aftonbladet skrev "Premiärsmällen". Wennerholm skrev i en artikel "Tingsryd var inte riktigt vakna i premiären. Jag sticker ut näsan och säger att vi får se dem i minst Playoff. Den kulturen sitter i väggarna i Dackehallen." "Var det gäller Växjö så tror jag man kanske kan klara Playoff, med lite tur."
När 52 omgångar var spelade så såg tabellen ut såhär:
1. Växjö Lakers HC 107p
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
14. Tingsryds AIF 49p
Efter det gör vi en makalös kvalserie, där vi slår rekord och tar oss upp till Elitserien.
Två år senare åker TAIF ur. Lakers är kvar i Elitserien. Den goda Dackehallen, som skulle bli "toppmodern" blev Nelson Garden. Oerhört logiskt dock, med tanke på hur den hallen ser ut, att den beskrivs som "toppmodern" i just Tingsryd - stället där tiden står stilla.
När vi pratar om Troja så är det nästan samma sak. För två år sen så bokade man in styrelsemöte mitt i säsongen, då man är på vippen att ta sig till playoff igen. SMP skrev om ett styrelsemöte som slutade i stående ovationer. Det var en dag många väntat på i Ljungby. Nu ska det satsas. Vision efter vision. Ny Multiarena, ett slagkraftigt lag och Troja skulle återigen bli ett lag att räkna med i hockeysverige.
"Jag vet inte vad ni tycker, men jag vill vara med och dansa med de stora där uppe i tabellen. Jag vill ta detta laget till en ny nivå. Vi ska locka tillbaka publiken från närområdet." var de ungefärliga orden. Jag vill minnas att man även sa att det skulle upp med affischer i Växjö för att ragga publik.
Vad hände sen? Det dröjde dock inte länge innan de fick det första bakslaget. Samla in pengar till Arenan. Kommunen sa nej, sponsorer sa nej och hela ledningen sitter och ojar sig.
Det finns två sorters människor i världen när det kommer till problem. Det finns de som lägger sig i fosterställning och lipar över problemet, sedan finns det de som ställer sig upp och tänker "Oj, ett problem, vad skoj! Detta ska jag lösa!".
Nu, två år senare: Ingen ny arena, ingen satsning, inga pengar, ingen publik och nedflyttade till Lingonligan. Vad jag vet har jag inte sett en endaste affisch i Växjö heller om Troja. Tur det.
Så det är dagar som dessa, när vi ändå har fått stryk i tredje matchen mot FBK, som jag kan sitta och njuta över hur jävla bra vår styrelse är. Vi spelar SM-Semifinal mot FÄRJESTAD och har slagit ut LULEÅ med spelare som Omark, Klasen och TAIF-Olausson. Spelare TAIF och Troja bara kan drömma om att få möta. Vi säger inte bara att vi vill, utan vi skrider till verket också. Vi har en ny fin arena, ett djävulusiskt bra lag som spelar en fräck och rolig ishockey. Åker vi ut, så gör vi det med ögonen riktade på SM-guldet nästa år istället och året där efter och året därefter också. Osv. osv.
VI ÄR EN BLIVANDE STORMAKT. För vi VILL OCH - för vi kan. Det kommer ALDRIG tomtarna eller tigrarna kunna göra.
