av Varanen » tis mar 06, 2012 8:43 pm
Första perioden var inte riktigt som jag hade föreställt mig innan. Nästan aldrig en match är det, men vem hade kunnat spekulera i att vi skulle komma ut som döda fiskar? Måste bero på en fullständig, kollektiv, mental kollaps. Rasmussen såg ut som om han passat på att dricka 70 liter Bernaisesås och cruisa lite soft på Ibiza-beach. Tur för oss att Luleå släppte av lite på farten, för vi hade aldrig klarat av att hänga med av egen kraft. Tre av många tecken är att vi ramlar, krockar, och sträcker oss efter puckarna.
Kallio säger det bra. Sanningen är att det här laget saknar ambitionen att nå slutspel. Det mentala trycket tidigare under säsongen har nog tagit ut sin rätt. Vår chans är att motståndarna skiter i vilket.