av rawspont » tis okt 09, 2012 12:45 pm
Vampola med isbjörnsspelare låter ju spontant som att plocka bort dörren från gångjärnen, ta bort karmskruvarna, när gängorna har gett sig, och bända upp skiten, med nån gammal skruvmejsel, för grannen har bräckjärnet, och han är i Thailand, med nån skata han träffat, på Harrys förra veckan, och man slår i distanser och karmhelvetet spricker, man sparkar till den i raseri, och då jävlar blir den rak, och när man skruvar fast den igen blir den sned, och då kommer nån avlägsen släkting och drämmer i nån fyrtummare och det blir tändved nästa gång man ska justera, och det är fogskum i pannan, färg i ögonen, radion funkar inte och ölen är slut.
Men! Å andra sidan. Vampola är en pucktransportör av rang och säga vad man vill om isbjörnsformationerna men dom är i regel snäppet bättre än andra på att återerövra och sätta press. I kombination med den kylighet som Vampola besitter behöver det inte vara nån huvudlös kombination. Fart, press och finess i lagom delar. Den ena får in oss i anfallszon, de andra se till att hålla kvar. Så länge dom inte bara letar Vampola i anfallszon kan det kanske slå väl ut.
Den berömda medelvägen: pucken går på det berömda Lakerssnöret, det består av 8-10 smådelar som ligger lite utspridda här och var på isen. Insiktsfull karl inser att det måste vara en balans mellan puckförande och krigarpress att hantera ett sådant snöre.
Senast redigerad av
rawspont tis okt 09, 2012 12:47 pm, redigerad totalt 1 gång.
Sådärja! Det blev ju bra. Nämenvafannudå?