Det blev en tydlig seger till sist senast. I kombination med en skickligt genomförd tredje period från vår sida och soppatorsk hos Mif var det inget snack om vilket lag som var bäst. Men matchen blottade ändock brister i vårt lagbygge/taktik. Särskilt i egen zon. Det är inget nytt att vi ska låta motståndet spela runt på utsidan och tålmodigt vänta ut ett misstag eller ett skott från svagt läge. Men vad händer om vi möter större, buffligare lag som försöker trycka sig in på mål? Det såg vi i de första två perioderna. Ett smärre kaos utbryter för vi har inte riktigt spelarna för att kunna hålla emot fysiskt, och just nu åtminstone är de inte tillräckligt alerta för att hugga som kobror och därmed kunna störa.
Inget fel med att hålla motståndarna på utsidan och vi kan placera laget i egen zon med det syftet, men nyckelordet här är UTSIDAN. Om buffelflocken försöker trycka sig in framför kassen måste vi trycka tillbaka. Eller vara så kvicka att vi stör puckhållaren genom skicklighet med klubban och kvicka fötter. Bara åka med för att sedan ramla vid kontakt håller inte. Rent allmänt tycker jag motståndarna den här säsongen är skickligare på att hitta ledig spelare i vår zon. En anledning som jag ser det är att de 4 som inte spelar mot puck är för aktiva. Så fort en av våra lämnar lucka till sin motståndare får han pucken och så blir det en ond spiral av det. Stanna längre hos din egen gubbe så åtminstone inte han kan bidra. Men även här krävs AKTIV markering. Som i SH men med en GIGANTISK fördel. Nämligen att motståndarna faktiskt inte har en extra gubbe.
Lakers Lakejer
Officiell Supporterklubb till Växjö Lakers Hockey
<3
